Jag har tre äldre bröder, yngst och är tjej.. Perfect! Som barn var jag liten och blond och gick under namnet Lisa, gjorde det ända fram till slutet av åttan. Jag har alltid varit lite vrång och envis. När jag var barn så grät jag tills jag fick det jag ville. Många föräldrar kallar sina döttrar för "prinsessa", inte mina. Dom kallade mig för Belladonna, för jag betedde mig som en. Jag har alltid varit udda, alltid "utstött" och aldrig varit den populära.
Jag bodde med mina föräldrar och bröder 3km utanför Ånge tills mina föräldrar skiljde sig när jag gick i fyran. Sommaren mellan fyran och femman flyttade jag, mamma och två av mina bröder till en lägenhet på andra sidan Ånge redan då började jag och min pappa att tappa kontakten.
Pappa flyttade ganska snabbt ihop med en ny kvinna som det skulle ta mig omkring 6 år innan jag accepterade henne. Så jag var inte direkt pepp på att vara hemma hos min pappa, mest pga henne. Redan då började jag att trotsa både mamma och pappa på alla sätt, plus att jag började att gå igenom puberteten då.
Under ett år bodde jag, min mamma och yngsta storebror i lägenheten, sedan flyttade vi till ett ganska stort hus som vi sedan bodde i ungefär tre år.
När jag var 12 år började jag att skära mig och skada mig själv på ett eller annat sätt, just pga jag mådde mest dåligt över att jag hade förlorat den enda manliga förebilden i mitt liv, min pappa. Jag började att klä mig i svart och kleta svart ögonskugga runt ögonen när jag var 13 år, först var jag blond i cirka en månad av sjuan, sen färgade jag mitt hår svart. Det var så jag träffade min första pojkvän, men mer om honom senare.
Hela högstadiet var min värsta mardröm, tills nian. Då jag började att festa hårt, krypa på golv och var förlovad med min pojkvän i Göteborg. Många av sjuorna såg upp till mig och tjejerna jag umgicks med, men mest till mig eftersom jag var emobruden som visste och förstod mycket av deras problem.
Nog om min hemska historia och min bakgrund.
Just nu har jag den bästa kontakten med min mamma och min pappa. Jag bor med min pappa i huset jag växte upp i med våra katter och hund. Min mamma bor i en lägenhet framme på Ånge som jag är så ofta jag kan hos.
Jag pluggar på IT-medialinjen på John Bauergymnasiet i Sundsvall, inte det bästa valet i mitt liv. Jag älskar piercingar och bodymods! Just för smärtan och att det är snyggt. Förr levde jag med självskadandebeteende men nu är jag "frisk", som psykologerna säger så fint.
Sista året på gymnasiet och jag försöker med allt för att få upp betygen så jag kan komma härifrån med min katt.
Som sagt, bor i Ånge och bor i Sundsvall, dvs mitt liv består av pendlande mellan skolan och mitt hem. 2 timmar om dagen åker jag, minst! Och folk undrar varför jag är trött ;o
Ja, vet inte riktigt vad jag ska skriva mer om mig och mitt liv.
Jag är väl en väldigt glad, sprallig tjej nu, jag är mer utåtriktad än vad jag var förr. Jag går inte under namnet Lisa längre, "bytte" namn i åttan för att bli en annan människa, den jag är idag. Liz helt enkelt. Jag ska byta namn helt och hållet, förnamn, andranamn och kanske efternamn med.
Jag festar inte så mycket längre, som jag gjorde redan bara i vintras! Trappat ner ganska hårt med alkoholen och jag har inte skadat mig själv, inte med flit iallafall, sen juni i år! Snart sex månader och jag är väldigt stolt över det med.
Nä men nu är jag verkligen FÖR privat här. Så, nu ska jag avsluta detta.
Den som har orkat att läsa allt detta kan väl förfan ta och kommentera!
Äta nu! PEACE!
