A year ago I was madly in love.I miss that feeling, I miss being in love.
Det är lite små löjligt utav mig faktiskt. Att när jag tänker på kärlek så tänker jag på den senaste pojken jag verkligen var kär i. Men det är väl så man gör, tänker på den sist man var kär i när man inte är kär. Intalar sig själv att man fortfarande är kär i människan för att man inte kan bli kär.
Jag avundas dom som ens har känslor för någon annan, för tydligen kan jag inte få det längre, men jag är ju snart "bara" 19 år och har hela livet framför mig och det kommer att komma, so they say. Men det är då, jag vill ha nu!
Jag vill gråta över att inte kunna vara med den jag tycker om, jag vill känna saknaden och längtan efter den personen. Jag längtar efter den känslan!
Jag får väl helt enkelt fortsätta att ha kändisförälskelser tills jag träffar den som får mig att känna mig knäsvag.
Vem du än är, så längtar jag efter dig!
För att det inte ska bli något missförstånd om någon läser detta, jag har kommit över Martin som jag var tillsammans med förra året. Han är bara ett jävlig bra exempel för mig just nu och jag önskar honom all lycka i världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar