17 sep. 2010

The days are just walking by

Dagarna bara går förbi.
Nu är det en månad sen, fyra veckor och tre dagar sen min älskade bebis tog sina sista andetag. Jag kan inte sluta och titta på våran sista bild tillsammans. Hon var verkligen mitt allt och jag har aldrig haft så ont i mitt hjärta som jag har när jag tänker på henne.
Saknar hur hon skällde, saknar hennes hemska andedräkt, saknar henne så djupt.

Hoppas du har det bra, var du än är.

Dock är denna dag lite bra. Idag har jag haft Silver i tre veckor och han är nu 18 veckor gammal. Jag ser hut glad mamma är av att ha honom här hos henne.
Även om han är världens underbaraste lilla katt, så mysig och lekfull så kommer han nog inte kunna fylla tomrummet i mitt hjärta fullt ut.
Men jag är ju så hopplöst förälskad i honom och han är så duktig här. Så lycka i livet, det är något denna lilla sötnos ger mig!

Inga kommentarer: